Har bytt tåg i Boden mot destination Narvik. Många ansikten jag känner igen från nattens resa, många som skall vidare. Har pratat med lite folk och alla frågar varandra vart man skall. Till min förvåning har alla sagt: oj, skall du så långt. Jag inser att jag inte kan kartan så väl här uppe.
Natten har varit… ok. Har lyssnat på radion hela tiden. Ett trick jag lärde mig ombord på Götheborg. Volymen lågt och någon slags musik som pågår hela tiden är det optimala. Tjejen som låg i nedersta slafen hade tydligen myror i sängen för hon var uppe allt för ofta och drämde i dörren. Det är vid sådana här tillfällen man får chans att träna sitt tålamod och förmåga att andas långa och lugnande andetag.
Hej, hej till ”gamla” bekanta i restaurangvagnen. Vad du ser fräsch ut idag säger kvinnan som inte fick se Morden i Midsummer. Hjälp, hon måste ha glömt sätta i linserna. Nya bekantskaper berättar historier från sina resor med tåg till norra Sverige. Förseningar är absolut en regel som SJ tydligen kompenserat med både taxiresor och pizzor till hela busslass med folk. Men det är väl ändå de resorna man kommer ihåg, inte de som flöt på utan missöden.
Jag fick krypa till korset och ringa Annika på jobbet som hjälpte mig läsa upp adressen till hotellet i Narvik. Om fem timmar är jag där och då skall jag ta en lång och rask promenad med kameran. Känner att jag behöver veckla ut mig.
Hahahah
SvaraRaderaMammas flicka detta
Skall bli trevligt resa med dig, skall tro det blir en del, ja, det kan sluta hur som vilket skulle vara jättebra